Ny lag mot högkostnadskrediter 2019

Ny lag mot högkostnadskrediter

För att bättre reglera smslån och andra högkostnadskrediter tillsatte regeringen en utredning i april 2015. Det ledde fram till en ny konsumentkreditlag som begränsar bland annat räntenivån, totalkostnaden och i vilken utsträckning lånen får marknadsföras. Den nya lagen trädde i kraft under september 2018. Nu har det gjorts en översyn och i juli 2019 sker en skärpning av reglerna.

Vad räknas som högkostnadskrediter?

Högkostnadskrediter är lån där den effektiva räntan ligger på minst 30 % plus referensräntan. Med referensräntan menas Riksbankens styrränta som höjdes i maj 2019 från -0,50 % till -0,25 %. Det innebär att i skrivande stund är ett lån med en effektiv ränta på minst 29,75 % en högkostnadskredit.

Nya lagen innebär ett räntetak på högkostnadskrediter

En av de viktigaste förändringarna i den nya lagen är ett räntetak som betyder att kreditgivaren aldrig får ta ut en högre kreditränta eller dröjsmålsränta än 40 % plus referensräntan. För närvarande innebär det 39,75 %.

Tidigare var det vanligt med effektiva räntor på över 100 %. Ett annat syfte med räntetaket är att göra långivare mer försiktiga med att bevilja kreditlån. De gör inte längre lika stora förtjänster på varje enskilt lån och får svårare att täcka eventuella kreditförluster om de är alltför frikostiga med sitt utlånande.

Högkostnadskrediter har även ett kostnadstak

Ett stort problem innan den nya lagen trädde i kraft var att krediter hade alltför höga avgifter. Kostnadstaket innebär att räntor och avgifter sammantaget inte får utgöra mer än 100 % av det ursprungliga lånebeloppet. Den som lånar 10 000 kr ska alltså aldrig behöva återbetala mer än 20 000 kr.

Under kostnadstaket räknar man in alla kreditkostnader, även kostnader för dröjsmålsränta och inkasso. Långivare måste tänka till extra när de utformar sina låneprodukter, eftersom de inte kan överstiga kostnadstaket. Låntagare vet att de aldrig ska behöva betala tillbaka mer än dubbelt så mycket som de lånat.

Förlängning får endast ske en gång

Innan ändringarna i konsumentkreditlagen kunde en långivare erbjuda ett flertal förlängningar och dessutom ta ut en avgift vid varje tillfälle. Nu får en högkostnadskredit endast förlängas en gång, men undantag görs om förlängningen erbjuds helt kostnadsfritt.

Får låntagaren problem att återbetala är syftet att långivare och låntagare tillsammans ska ta fram en avbetalningsplan, istället för att fortsätta med dyra förlängningar av återbetalningstiden. Det går heller inte att kringgå lagen genom att erbjuda en ny kredit för att lösa pågående kredit, då det också räknas som förlängning enligt konsumentkreditlagen.

Skärpta regler kring kreditprövning

Innan lagändringarna var det inte ovanligt att erbjuda så kallade ”gratislån” som var lån med kort löptid utan någon ränta eller avgifter. Om konsumenten inte skötte återbetalningen kunde dock avgifter tas ut. Nu måste kreditprövning alltid göras innan ett lån beviljas, även i specialfallet med gratislån.

Exakt hur kreditprövningen ska gå till är inte lagstadgat. Till exempel behöver inte långivaren använda sig av UC, men de måste alltid göra en prövning av låntagarens återbetalningsförmåga och räkna på att de ska ha vissa marginaler, särskilt om de redan har andra lån.

Marknadsföringen måste vara måttfull

Högkostnadskredit ikon

Varningstriangeln som måste medfölja marknadsföring av högkostnadskrediter.

Sedan den nya konsumentkreditlagen trädde i kraft har en av de stora stötestenarna varit reglerna kring måttfull marknadsföring. Kortfattat innebär det att en högkostnadskredit ska marknadsföras balanserat och sakligt. Marknadsföringen får heller inte vara påträngande eller påtvingande.

Problemet är att det varit svårt att tillämpa reglerna rent praktiskt. Bland annat har osäkerheten varit stor i vad som kan anses vara måttfullt och många företag i branschen har sett det som en ren bedömningsfråga.

Därför kommer en skärpning den 1:a juli 2019 som innebär att högkostnadskrediter ska märkas med en varningstriangel. Konsumentverket har på regeringens uppdrag drivit igenom förändringen och syftet är främst att uppmärksamma konsumenten på att hen erbjuds en högkostnadskredit. Tanken är att man ska stanna upp och fundera, samt förstå att det är en dyr kredit.

Vilka konsekvenser leder de nya lagändringarna till?

Sedan utredningen tillsattes har ett övergripande syfte varit att skydda konsumenten. Med både ett räntetak och ett kostnadstak blir det inte längre tillåtet att erbjuda lån med oskäligt höga räntor eller avgifter. Även de skärpta reglerna kring kreditprövning och förlängning av lån gör att konsumenten får svårare att på egen hand förvärra sin ekonomiska situation.

När kostnadstaket nås kan en långivare inte längre ta ut avgifter. En konsekvens blir att vägen till Kronofogden riskerar att bli kortare och snabbare, eftersom kreditföretag inte lär vara intresserade av långvarig avbetalning om de inte har någon möjlighet att få betalt under processen. Samtidigt anser regeringen att prioriteten bör vara att snabbt avveckla skuldförhållandet och få stopp på skenande kostnader innan det går för långt för konsumenten.

HittaSMSLån