För att bättre reglera smslån och andra högkostnadskrediter tillsatte regeringen en utredning april 2015. Utredningen ledde till en ny konsumentkreditlag som bland annat sätter gränser på räntenivåer, totalkostnader och i vilken utsträckning lån får marknadsföras.
Den nya lagen trädde ikraft september 2018. Nu har det gjorts en översyn och juli 2019 sker en skärpning av reglerna. Bland annat i marknadsföringen av krediter.
Vad högkostnadskrediter är
Högkostnadskrediter är lån med en effektiv ränta på minst 30 %, plus referensränta.
Referensränta är Riksbankens styrränta, som maj 2019 höjdes från -0,50% till -0,25%. Det innebär att den effektiva räntan i skrivande stund behöver vara minst 29,75% för att räknas som en högkostnadskredit.
Nya lagen innebär ett räntetak på högkostnadskrediter
En av de viktigaste förändringarna i den nya lagen är ett räntetak, som betyder att en kreditgivare aldrig får ta ut en kreditränta, eller dröjsmålsränta högre än 40% plus referensräntan, som för närvarande alltså innebär 39,75%.
Ett annat syfte med räntetaket är att skapa lite mer försiktighet kring hur kreditlån beviljas. Eftersom långivare inte längre tjänar lika mycket på lån så är det inte lika enkelt att täcka för kreditförluster, vilket resulterar i att långivare blir mer försiktiga kring vem de beviljar lån till.
Högkostnadskrediter har även ett kostnadstak
Ett stort problem innan den nya lagen trädde i kraft var att krediter hade höga avgifter. Kostnadstaket innebär att räntor och avgifter sammantaget inte får utgöra mer än 100 % av det ursprungliga lånebeloppet. Lånar man alltså 5000 kr så får det totala återbetalningsbeloppet inte vara 10 000 kr eller mer.
Under kostnadstaket räknar man in alla kreditkostnader, även kostnader för dröjsmålsränta och inkasso. Långivare måste tänka till extra när de utformar låneprodukter, eftersom de inte får överstiga kostnadstaket.
Förlängning får endast ske en gång
Innan ändringarna i konsumentkreditlagen kunde en långivare erbjuda ett flertal förlängningar och dessutom ta ut en avgift vid varje förlängningstillfälle. Nu får en högkostnadskredit endast förlängas en gång, men undantag görs om förlängningen erbjuds utan kostnad.
Får låntagaren problem med att återbetala är syftet att långivare och låntagare tillsammans ska ta fram en avbetalningsplan, istället för att fortsätta med dyra förlängningar och avbetalningsavgifter.
Det är inte heller tillåtet att kringgå lagen genom att erbjuda en ny kredit för att lösa pågående kredit, då det också räknas som en förlängning.
Skärpta regler kring kreditprövning
En kreditprövning behöver nu alltid göras innan ett lån beviljas.
Exakt hur kreditprövningen ska gå till är inte lagstadgat. Till exempel så behöver långivaren inte använda Upplysningscentralen för kreditkontrollen, men de behöver alltid göra en oberoende kreditbedömning innan de får bevilja en kreditansökan. Populära alternativ till Upplysningscentralen är Creditsafe och Bisnode.
Marknadsföringen måste vara måttfull
Sedan den nya konsumentkreditlagen trädde igång har en av de stora stötestenarna varit reglerna kring måttfull marknadsföring.
Kortfattat innebär det att en högkostnadskredit måste marknadsföras som en sådan. Marknadsföringen behöver också vara balanserad, saklig och inte vara påträngande eller påtvingande.
Ett av problemen har varit svårigheter med att tillämpa reglerna rent praktiskt. Bland annat har osäkerheten kring vad som anses vara måttfullt varit stort, och inga konkreta direktiv har givits företag. Därför kommer en skärpning 1:a juli 2019 som innebär att högkostnadskrediter måste märkas med en varningstriangel.
Konsumentverket har på regeringens uppdrag drivit igenom förändringen och syftet är främst att uppmärksamma konsumenten på att hen erbjuds en högkostnadskredit. Tanken är att man ska stanna upp och fundera, samt förstå att krediten är dyr.
Vilka konsekvenser kan de nya lagändringarna leda till?
Sedan utredningen tillsattes har ett övergripande syfte varit att skydda konsumenter. Med både ett räntetak och ett kostnadstak så blir det inte längre tillåtet att erbjuda lån med oskäligt höga räntor eller avgifter. Även de skärpta reglerna kring kreditprövning och förlängning av lån gör att konsumenten får svårare att på egen hand förvärra sin ekonomiska situation.
När kostnadstaket nås kan en långivare inte längre ta ut avgifter. En konsekvens blir att vägen till Kronofogden kan bli kortare och snabbare, eftersom kreditföretag inte lär vara intresserade av en långvarig avbetalning som de inte kommer få betalt för. Samtidigt anser regeringen att prioriteten ska vara på att snabbt avveckla skuldförhållanden och få stopp på skenande kostnader innan det går för långt.
